|
Enzymbehandling
I kroppen är det i vanliga fall fenylalaninhydroxylas som bryter ner fenylalanin till tyrosin, och det är här felet ligger vid PKU. En potentiell behandlingsmetod för att sänka halterna av fenylalanin vore att på något sätt tillföra ett enzym som skötte nedbrytningen istället för det defekta fenylalaninhydroxylaset.
Det är ovanstående resonemang som ligger bakom de försök som gjorts med ett enzym som kallas fenylalanin-ammoniaklyas (PAL). Enzymet kan utvinnas ur flera växter och t ex jästen Rhodosporidium toruloides. PAL klassificeras i enzymnomenklaturen som EC 4.3.1.5. Enzymet har i olika djurförsök använts för att se om fenylalaninnivåerna i blod minskar, vilket de visats göra vid administrering av PAL både via enteral och peritoneal tillförsel samt med E.coli-bakterier som uttrycker PAL med hjälp av rekombinantteknik. PAL bryter ner fenylalanin till de väsentligen ofarliga metaboliterna transcinnamat och ammoniak.
Problemet med PAL-behandling i djurmodeller är att man inte kan fortsätta behandlingen under längre tid pga att immunförsvaret aktiveras. Detta gör att man idag söker sätt att dölja de delar av enzymet som "retar upp" immunförsvaret, t ex har man studerat möjligheten att använda PEG (polyetylenglykol, sk PEG-PAL), se t ex Gámez et al, 2007.
Det finns på BioMarins hemsida uppgifter om att de har en klinisk studie som pågår med just PEG-PAL. Se vidare på BioMarins hemsida under "Pipeline" där det framgår att deras PEG-PAL befinner sig under klinisk prövning i "fas 1". I en årsgammal pressrelease från BioMarin står att man givit medlet till en patient.
Kommentar: I princip är en fas-1-studie en studie där ett läkemedel testas på friska frivilliga och/eller ibland enstaka patienter. I fas 2 testar man läkemedlet på ett större antal patienter. I senare faser, dvs 3 och 4 jämförs läkemedlet med andra behandlingar och man studerar vad läkemedlet kan ha för verkningar och biverkningar i den kliniska vardagen och i det längre perspektivet.
|
